20120302

SVT visar dokumentären Ett barns hjärta/Healing hearts ikväll.

Idag gör jag ohejdad reklam för en av de mest betydelsefulla filmerna du någonsin kommer få chansen att se. Jag rekommenderar dig innerligt att faktiskt ta dig tid att se den.

Det är vännerna Nima och Shilan som gjort sig skyldiga till många tårar och mycket tankeverksamhet hos mig redan med den mycket rörande dokumentär de skapat och som nu kommer att visas vid ett par tillfällen på SVT.




Den kommer även att finnas tillgänglig en tid på SVTPlay, så missar du den nu tycker jag att du fortfarande borde ta chansen under den tid filmen ligger uppe. 

Jag citerar den korta beskrivningen av filmen och låter dig avgöra om det kan vara värt att se.

”Den kristna hjälporganisationen Shevet Achim i Jerusalem hämtar hjärtsjuka barn från Kurdistan och Irak till Israel för operation. Barn som saknar adekvat vård i hemlandet behandlas gratis av israeliska läkare. Organisationen hämtar också regelbundet sjuka palestinska barn från Gaza och Västbanken. Kristna, judar och muslimer arbetar tillsammans under mottot ’ett barn är ett barn och ett hjärta är ett hjärta’.”

Tänd dig detta som ett av de modigaste och mest kärleksfulla privata fredsprojekt vi någonsin sett.

Det vi måste förstå är den oerhört komplicerade tillvaron och politiska situationen i de här aktuella områdena. Det är viktigt att förstå vilka enorma insatser som behövs för att detta ska vara möjligt. Vi talar om gränsvakter, tjänstemän, militärer, poliser, flygpersonal och så otroligt många andra som hjälper till och gör detta möjligt. Och vi talar om tre organisationer som representerar tre religioner som av politisk tradition anses stå långt ifrån varann, men som valt att arbeta tillsammans för att bygga en bättre värld. En gemensam värld. En framtid, ett hopp, en väldig massa liv som inte säkert annars hade fått chansen att vara.




Detta är betydelsefullt på ett större plan. Det är en väg att lära känna varann och bygga broar. Att riva gränser. Att skapa förståelse, respekt och vänskap där det inte alltid är så lätt att skapa.



Healing Hearts visar på en kärlek till mänskligheten och till livet som är svår att sätta ord på. Och för mig är det oändligt värdefullt, samtidigt som det uppmärksammas, i regel, alldeles för litet.



Det går att göra skillnad. Det går att förändra. Det går att bygga en gemensam framtid. Det går att bygga hopp, förståelse, kunskap, värme och kärleksfull vänskap även över de största mänskliga avstånd. Och det är i sig enormt värdefullt. I sig väl värt att uppskatta, uppmuntra och stödja.

För barnens och familjernas skull, och för organisationerna och människorna som gör detta möjligt - sprid gärna information om filmen. Berätta om den. Donera gärna en slant. Jag ska försöka se om jag inte kan återkomma inom kort med möjliga tips och förslag på hur du gör för att ditt bidrag ska kunna nå fram.

Jag fick chansen för en tid sedan att se filmen i samband med en förhandsvisning i Stockholm. En visning som kommer att finnas med mig och inom mig länge, länge. Jag har gråtit, skrattat och kippat efter andan så många gånger redan. Och bävar nästan över känslorna inom mig då jag ser den igen ikväll.

Att se dessa barn, att få följa dem och deras resa mot ett nytt och förhoppningsvis långt och välmående liv, är overkligt. Och obetalbart.

Se gärna filmen. Och berätta sedan vad du tänker efter att du sett den.




Mer om Healing Hearts: New RenaissanceBeelzebjörnIsraels AmbassadLisa FribergBeyan.NetProduktionsbolaget Maia Media.


20120203

Kurder i desperat behov av respekt för mänskliga rättigheter

”Bästa sättet att kontrollera ett folk är att få det glömma sin historia” skrev Mustafa Kemal Ataturk, skaparen av nutida Turkiet, en gång i tiden. Tesen kan diskuteras, men den formar politiken än idag i det moderna Turkiet. Att vara etnisk kurd där har inneburit en avsaknad av rättigheter som vi i friare samhällen har tagit för givna.

Ända sedan 1930-talet har den kurdiska befolkningen i landet utsatts för en tvångsassimileringspolitik i syfte att hålla landet monokulturellt och monoetniskt. Detta har tagit sig uttryck i form av förbud av och motstånd mot alla former av avvikande kulturella yttringar, i synnerhet kurdernas. Detta har gällt språket, rätten till utbildning på det egna språket, och kurders rätt att organisera sig och stödja de politiska rörelser de själva vill.

Kurdiska reaktioner mot denna politik har bekämpats med kraftig brutalitet. Systematiska massarresteringar (även av minderåriga), förföljelse, tortyr och fängslande utan rättegång är skrämmande exempel på detta. Turkiet är det land som under 2011 fått i särklass flest domar mot sig i den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter.

Till detta kommer etnisk rensning och massmord. Ett exempel på detta är förstörandet av mer än 3000 mindre samhällen och tvångsförflyttning av närmare 400 000 civila kurder under 80-talet. Den värsta enskilda incidenten som hänt har nog varit Dersim-massakern på 30-talet, som snarast bör betraktas som ett folkmord eftersom det kostade mer än 60 000 människor livet.

Vidare har staten genom skuggoperationer och öppna militära aktioner genomfört summariska avrättningar av kurder. Antalet offer för dessa uppskattas till minst 40 000. Dessutom har vi under flera år hört rapporter om användning av stridgas, napalm och vit fosfor mot kurderna.

Denna terror har inte upphört än idag.

Massarresteringarna fortsätter, likaså de militära attackerna och de summariska avrättningarna. Under senare år har man upptäckt över 30 massgravar i den kurdiska delen av Turkiet, och folkrättsorganisationer befarar att antalet massgravar kan vara upp mot flera hundra. Ett antal har hunnit grävas upp, bland annat en i dagarna där man hittills hunnit identifiera 23 skjutna individer. Vidare fortsätter militära aktioner, ofta över gränsen till Kurdistan i norra Irak, där attacker har urskillningslöst ägt rum. Detta föranledde bland annat Roboski-massakern i kurdiska delen av Turkiet, där 36 civila – varav 20 var under 18 år – dödades i en flygattack.

Turkiets politik drabbar även barnen. I nuläget antas 3000 kurdiska minderåriga sitta i turkiska fängelser.

Detta är ett axplock av övergrepp som bryter mot FN:s universella deklaration för mänskliga rättigheter och mot Europakonventionen. Dessa övergrepp är oacceptabla och strider mot den humanism och moral som den demokratiska människosynen står för.

Vi som deltar i detta bloggupprop vill att Sverige och EU ställer respekt för de mänskliga rättigheterna som ett krav för ett turkiskt inträde i EU. Vi vill att regeringen använder alla tillgängliga demokratiska påtryckningsmedel för att få Turkiet att respektera människors rättigheter. Dessutom vill vi att Turkiet får klart för sig att de måste släppa de fängslade barnen omdelbart.

Stöd vårt bloggupprop för att få Turkiet att släppa minderåriga som arresterats av politiska skäl. Delta i debatten för kurdernas mänskliga rättigheter i Turkiet och mot den turkiska statens brutala politik. Sprid informationen vidare till berörda och intresserade.

Tillsammans kan vi kan skapa förändringar som garanterar de mänskliga rättigheterna och som leder till att de gemensamma konventionerna efterlevs.

*****

Detta är ett bloggupprop som initierats av @Absolute Banana och stöds av flera bloggare. T.ex:

Torbjörn Jerlerup
Frihetssmedjan.se
Svarten.se
Cherin
Beelzebjörn
Niklas Starow
Signe Rocklin
Louise Persson
Patrick Baltatzis
Bawar Ismail
Amanda Brihed
New Renaissance Network
Jens Odsvall
Nima dervish
Per Pettersson
Emma -Opassande
*******

Taggar att följa på twitter: #twitterkurds #kurdistan #Mersin17 och #Turkiet sista taggen används som en allmän tag till just detta uppropet.